mitt i allt..

kommer sorgen..
sorgen som alltid finns där men som jag gömmer inom mig..
men igår blev jag påmind om den..
bara tanken på den fick mina ögon att tåras..
Zanna du e sjukt saknad!
har fortfarande inte riktigt förstått att du e borta
de e nog därför sorgen fortfarande e så stark
har inte gått vidare
har inte varit vid din grav för de tär på mig
jag vågar inte för då kommer det bara bli för uppenbart
att vi inte kommer ses mer i detta livet
att jag ska leva detta liv utan dig
hade jag kunnat hade jag bytt plats med dig
eller hade jag kommit till dig
det hade varit det lättaste att få sitta där uppe på en moln
och blicka ner på de vi håller kära
men vi hade haft varandra i alla fall

vi ses snart min vän
verkligen inom en snar framtid
så snar att man nästa kan ta på den...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback